Kunskapskartläggning av Bostad först i Sverige – Mer forskning behövs!

Den första omfattande kartläggningen av de studier som gjorts av Bostad först i Sverige är nu klar. Läs den här

Den starka evidens på kvarboende runt 80% i Bostad först som påvisas på andra håll i världen, tycks gälla även i vårt land. I intervjuer berättar boende om ett bättre liv, ett lugn, en trygghet i vardagen, möjlighet till återhämtning. Det är starka argument för att införa Bostad först som den primära insatsen för människor i hemlöshet med ett stödbehov. Samtidigt är det viktigt att kunskapen om hur Bostad först fungerar i Sverige fördjupas utifrån de specifika förutsättningar som gäller för hemlöshetsbekämpningen här. Kan vi bättre förstå vad effekten och resultatet blir av de olika kommunernas Bostad först-verksamheters arbete, så kan vi också vidareutveckla modellen. Därför initierade vi kartläggningen.

Vi hoppas att den ska utgöra ett underlag för ett samtal mellan aktörer som regering, myndigheter, intresseorganisationer och forskningsfinansierande organ om hur vi tillsammans med erfarenheterna från människor som har bott i Bostad först, stödpersonal och forskare, skulle kunna bygga kunskap som långsiktigt leder till att vi kan avskaffa hemlösheten.

Vi ställde några frågor till kartläggningens författare Ola Segnestam Larsson om hans erfarenheter från arbetet. Ola är forskare på Centrum för civilsamhällesforskning, Ersta Sköndal Bräcke högskola och på Score – Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor.

Vilka var de viktigaste lärdomarna och iakttagelserna för egen del i arbetet med kartläggningen?
Några olika resultat: Att det fanns både positiva och negativa resultat samt variationer mellan kommuner och grupper av Bostad först för människor i hemlöshet med stödbehov i Sverige. Svårigheterna med att generalisera resultat och effekter från studier i ett sammanhang till andra grupper, områden eller kommuner. Och oklarheten med i vilken grad signifikanta skillnader mellan Bostad först och andra insatser går att påvisa generellt utifrån de svenska studierna.

Var det nån typ av forskningsmässigt angreppssätt eller förhållningssätt du tyckte saknades särskilt?
Jag tycker att det saknas forskning som specifikt uppmärksammar likheter och skillnader mellan kvinnor och män, ålder eller personer med olika typer av problematik. Det vore också värdefullt med forskning som uppmärksammar specifika resultat, till exempel forskning om relationen mellan den boende och de professionella i form av stödpersoner.

Om du enväldigt fick bestämma inriktning och omfattning på ett nationellt forskningsprogram kring Bostad först, hur skulle du kortfattat beskriva innehåll och inriktning?
En nationell forskningsmiljö med forskare från olika lärosäten och discipliner som under en femårsperiod jämför kommuner, olika typer av insatser och olika grupper av människor i hemlöshet med stödbehov, av både kvantitativ och kvalitativ natur.


Dela sidan:
Publicerad: 25 april, 2020
>
>
Kunskapskartläggning av Bostad först i Sverige – Mer forskning behövs!