När människor i vår omgivning inte har lika möjlighet att få en bostad, blir det tydligt att det finns brister och orättvisor i Sveriges bostadsmarknad. Många bor tillfälligt, i andra hand eller lyckas inte få en bostad alls. Barbro Engman, tidigare riksdagsledamot och ordförande i Hyresgästföreningen, hjälper oss att reda ut hur byggandet kan komma ikapp behovet och hur vi som privatpersoner eller ideella organisationer kan vara med och påverka.
Den viktigaste startpunkten är att engagera sig i sin kommun, berättar Barbro Engman. Vad som sker i byggnadsprocessen lokalt är avgörande, även om förutsättningarna kommer från staten i form av exempelvis lagstiftning.
Barbro Engman
– Kommunen sitter på jättemycket verktyg. Det är de som ska kartlägga den lokala bostadssituationen, bygga utifrån behovet, planlägga sin mark och ha en markpolitik som gör att det inte blir för dyrt att bygga. Kommunerna kan också välja att satsa på bostäder för människor med låga inkomster eller som på annat sätt har en svag ställning på bostadsmarknaden.
Som privatperson eller ideell organisation kan man läsa kommunens riktlinjer och ägardirektiv för det kommunala bostadsbolaget. I dessa kan man se vad kommunen planerat, vilka riktlinjer som finns och om de följs. Då kan man också se vilken effekt det har fått för befolkningen.
Barbros tips – så kan du påverka
- Läs in dig på kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning
- Läs in dig på kommunens ägardirektiv för det kommunala bostadsbolaget
- Bilda nätverk eller aktionsgrupper
- Gå med i hyresgästföreningen
- Jobba i stadsmissionen eller andra ideella organisationer
- Stöd ungdomsföreningar
- Skriv insändare i tidningen
- Be om att få möta t.ex kommunstyrelsen eller styrelsen för bostadsbolagen. Träffa dem och hör om deras planer.
Det första steget
Barbro Engman har varit engagerad i bostadsfrågor ända sedan 1977 då hon var riksdagsledamot.
– En av de första sakerna jag gjorde var att skriva en motion om en obligatorisk bostadsförmedling men den blev avslagen, berättar Barbro.
Även om hennes förslag inte gick igenom fick hon ännu mer drivkraft och engagemang i frågan.
– Att alla har en bostad är en sådan genuin välfärdsfråga för mig. För vi bygger ju egentligen inte hus, vi bygger samhällen. Och frågan är för vem vi bygger dessa samhällen när det finns människor i Sverige idag som inte får en bostad, säger Barbro.
Dyra bostadspriser ett hinder
De dyra byggpriserna och att det är ont om planlagd mark är två anledningar till att det inte byggs i den takt det behövs i Sverige. Dessutom är lagen som reglerar de kommunala bostadsbolagen inte tydlig. Till exempel kan man tolka lagen som att bostadsbolagen behöver gå i vinst, men det finns inget vinstkrav, menar Barbro.
I Uppsala har till exempel kommunen inte tagit ut några pengar från sitt bostadsbolag Uppsalahem och man har ålagt dem att bygga minst 500 lägenheter per år. I Uppsala har det dock blivit många dyra lägenheter
– Sverige har högst priser för byggmaterial i Europa. Det finns ingen som pressar priserna, utan alla tar ut vad de kan i varje led i byggnadsprocessen. Därför blir också lägenheterna i slutändan dyra, både bostadsrätter och hyreslägenheter.
Guide till bostadspolitiken