Bostad först – från om till hur

Den växande hemlösheten i Sverige är en samhällsbörda, och behovet av effektiva ansatser för att hantera och minska hemlösheten är stort.

Bostad först är en ansats som med gott resultat använts i andra länder för att bekämpa hemlöshet på lokal nivå. Bostad först har hittills inte fått brett fäste i Sverige och används idag av få kommuner. Än färre har skalat upp verksamheten och etablerat den som ledande modell. Intresset ökar dock. Socialstyrelsen rekommenderar Bostad först som en kunskapsbaserad metod, och regeringen har i maj 2022 anslagit medel för att stödja omställningsarbete i kommunerna. Frågan är alltså inte längre om kommuner bör ställa om till Bostad först – utan hur en sådan omställning ska ske. Erfarenheterna visar att det behövs mer kunskap om hur man ställer om från nuvarande hemlöshetssystem till en välfungerande Bostad först-verksamhet som är trogen Bostad försts principer.

Bostad först vänder sig i sin ursprungsform till människor som lever i social hemlöshet, med komplexa stödbehov.

Genom Bostad först erbjuds hemlösa en reguljär bostad på samma villkor som andra hyresgäster, och stöd för att klara boendet. Bostad först utgår från att bostad är en mänsklig rättighet och en grundförutsättning för att möjliggöra livsstilsförändringar. Den underliggande filosofin skiljer sig därmed från den trappstegsmodell som är gängse arbetssätt i Sverige. Där hanteras bostad och behandling gemensamt, och personer förväntas stegvis kvalificera sig för boende genom att uppfylla vissa kriterier, så som exempelvis drogfrihet. Internationell och svensk forskning visar att Bostad först i allmänhet lyckas bra, och att trappstegsmodellen lyckas sämre.

Mot denna bakgrund undersöker den här studien förutsättningarna för att implementera Bostad först i svenska kommuner. Uppsala Kommun står i beredskap att starta upp en Bostad först-verksamhet efter ett avbrutet tidigare försök. Studien ser därför närmare på Uppsala som en fallstudie för en implementering. Vilka utmaningar finns, och vilka kostnader och effekter kan man förvänta sig? Vad är lärdomarna från andra kommuner och från Uppsalas egna erfarenheter? Studien är avsedd att ge stöd till Uppsala och andra kommuners planeringsarbete, och att bidra till kunskap om och vägledning kring Bostad först och bostadsledda strategier i Sverige.

Studien är sammanställd av Sara Johansson de Silva (konsult, huvudförfattare) och Johan Lidman (analytiker, RISE), på uppdrag av Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner. Jonas Tångström har stöttat arbetet med intervjuer och möten med hemlösa personer i Uppsala och bidragit med brukarperspektiv. Författarna vill varmt tacka anställda i Uppsala Kommun och andra som bistått i framställandet av rapporten, särskilt projektets styrgrupp inom Sveriges Stadsmissioner, Marcus Knutagård, docent, Socialhögskolan i Lund, och flertalet kollegor från RISE.


Dela sidan:
Publicerad: 5 juli, 2022
>
>
Bostad först – från om till hur