SKR och myndigheter om Bostad först

Både Socialstyrelsen och Sverige kommuner och Regioner (SKR) rekommenderar att kommuner använder modellen. Nedan ger vi en övergripande sammanfattning av vad SKR och svenska myndigheter säger i frågan.

Hur många kommuner erbjuder Bostad först?

Enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser är det idag 44 av Sveriges cirka 290 kommuner som har bostad först i sin verksamhet. När forskare på Socialhögskolan vid Lunds universitet våren 2018 tog direktkontakt med de kommuner som angivit att de hade Bostad först visade det sig dock att det bara var hälften som arbetade med modellen.

Läs mer om Bostad först i Sverige

Är Bostad först en beprövad metod?

Sveriges kommuner och landsting (SKR) skriver att arbetssättet i Bostad först är beprövat, kostnadseffektivt och framgångsrikt samt att det är ett evidensbaserat sätt att arbeta. SKL är positiv till att fler kommuner börjar jobba med Bostad först.

SKR om Bostad först

Läs gärna SKR:s ordförandes inledning i magasinet ”Bostad först”

 

 

 

 

Även Socialstyrelsen rekommenderar, i sina nationella riktlinjer för behandling av missbruk och beroende, boendeinsatsen Bostad först eftersom den anses ge god effekt på boendestabiliteten.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Minskar Bostad först hemlösheten?

SBU – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering – har kvalitetsgranskat en norsk litteraturstudie av 43 randomiserade kontrollerade studier, de flesta från Nordamerika, om Bostad först. I sin kommentar skriver SBU att forskningen visar att Bostad först kan vara mer effektiv än andra metoder för att minska hemlösheten. Bostad först ökar också chansen för tidigare hemlösa att ha kvar sin lägenhet och få ett stabilt boende.

SBU:s kommentar om insatser för att minska hemlöshet

Fungerar inte boendetrappor?

Det vanligast sättet i Sverige att arbeta med hemlöshet är genom boendetrappor eller trappstegmodeller. De hemlösa får då kvalificera sig via mycket tillfälliga boende och träningslägenheter vidare till toppen av trappan som är ett eget hyreskontrakt. Socialstyrelsen skriver att svensk forskning visar att systemet snarare cementerar än löser hemlöshetsproblemet. Många fastnar i systemet eller faller neråt i trappan. Dessutom skapas nya trappsteg och boendelösningar. Vägen till en egen bostad blir därmed för många allt längre och mer komplicerad i boendetrappor.

Socialstyrelsens kartläggning

I en statlig utredning som just nu ser över socialtjänstlagen skriver författarna att systemet med boendetrappor inte har löst den svenska hemlösheten och det finns inga vetenskapliga bevis för att det är den mest effektiva modellen.

Den statliga utredningen ”Ju förr desto bättre – vägar till en förebyggande socialtjänst”

Är Bostad först en långsiktig lösning?

Både Boverket och Socialstyrelsen klassar Bostad först som en långsiktig lösning. Socialstyrelsen skriver att försökslägenheter och sociala kontrakt innebär en långsiktighet, men stabiliteten för den boende är villkorad i form av uppsägningstid och krav på behandling m.m. I Bostad först, däremot, är bostaden stabil och förutsägbar. Stödet till personen varierar utifrån individens behov.

Boverkets rapport från 2015

Vad kostar Bostad först?

I Boverkets rapport från 2015 uppskattas kostnaden för en person i långsiktiga boendelösningar så som Bostad först till 380 kr per dygn. Olika typer av institutionsboenden kostar i genomsnitt 870 kr per dygn. Kostnaden för akutboenden, härbärgen eller jourboenden uppskattas till 580 kr per dygn.

Exempel: Göteborgs stad (2019)

I Göteborgs stad, Social resursförvaltning, kostar Bostad först-insatsen 510 kronor per dygn. Jämförelsevis kostar en plats på stadens akutboenden cirka 1 300 kronor per dygn.

Fördjupning: vad kostar Bostad först?

Utvärderingar och studier i både Sverige och internationellt visar att insatser inom Bostad först har lägre direkta kostnader än andra insatser, t.ex. akutboende för personer i samma målgrupp. Det finns dock flera parametrar att ta hänsyn till. Forskaren Sara Uhnoo från Göteborgs universitet har i sin utvärdering av Bostad först i Göteborg (2016) belyst kostnaden bland annat i jämförelse med akutboenden samt kringkostnader för Bostad först.

Enligt utvärderingen och utifrån underlag från Social resursförvaltning i Göteborgs stad kostade insatsen 730 kr per dygn och person under 2015. Under 2016, i takt med att verksamheten började ta form, beräknades kostnaden minska till 494 kr per dygn och person.

Källa: Utvärdering av Bostad först i Göteborg

Bostad först-modellen är inte ett lågkostnadsalternativ eftersom insatsen vänder sig till en stödkrävande målgrupp med komplexa behov och avser att tillhandahålla ett intensivt, ständigt tillgängligt, livslångt och individualiserat stöd. Trots det visar utvärderingen av kostnadseffektiviteten hos Bostad först Göteborg  att verksamhetens direkta kostnader är lägre än andra boendeinsatser som vänder sig till målgruppen.

(Uhnoo 2016, Utvärdering av Bostad först Göteborg, s. 104)


Låg kostnad jämfört med akutboende

Sara Uhnoo skriver att i andra studier som gjorts har kostnaderna skiljt sig åt mellan olika Bostad först-verksamheter i Sverige. Exempelvis visar en utvärdering av Bostad först i Helsingborg en kostnad på 125 kr per dygn och person (Kristiansen 2013) och en utvärdering av Bostad först i Örebro en kostnad på 602 kr per dygn och person (Aronsson 2015).

Jämfört med kostnaden för akutboenden, som beräknades till cirka 1 200 kr per dygn och person i Göteborgs stad år 2016, har Bostad först lägre direkta kostnader.

Kringkostnader tillkommer

Klienterna inom Bostad först kan dock i större utsträckning behöva försörjningsstöd från socialtjänsten för att finansiera mat, möbler och hyra än om de skulle bo på akutboenden där detta ingår.

Kringkostnader för Bostad först tillkommer också, till exempel lönekostnader för sjuksköterska i stödteamen samt arbets- och möteskostnader för andra aktörer som är involverade i verksamheten, exempelvis för fastighetskontoret.

Samhällskostnader minskar

Kostnaden kan dock ses i ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv. Genom att insatsen Bostad först förbättrar livssituationen för långvarigt hemlösa personer, minskar därför belastningen på andra samhällsinstitutioner så som akutvård och slutenvård, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, rättsväsendet och övriga samhällsaktörer.

Nilsson och Wadeskog (2008) uppskattar samhällskostnaderna för en person med aktivt narkotikamissbruk till över 1,6 miljoner kr per år. Aronssons (2015) har tagit fram ett nyckeltal på 0,5 miljoner kronor per år för en person med alkoholmissbruk.

Jämförelsevis kan vi beräkna samhällskostnaderna för 19 klienter som deltog i starten av Bostad först Göteborg. Lågt räknat (exkluderat narkotikamissbruk) skulle samhällskostnaderna uppgå till 9,5 miljoner kronor per år. Samhällskostnaderna försvinner troligen inte helt i och med att personerna får stöd genom Bostad först. Men rimligtvis minskar de påtagligt, det visar bl.a. utvärderingar som gjorts utifrån stödpersonalens erfarenhet.



Dela sidan:
Publicerad: 3 oktober, 2018
>
SKR och myndigheter om Bostad först